Kategoriarkiv: Problemhus

ATT BYGGA I VÄDERUTSATT LÄGE

Kommentarer till Villaägarnas Ulf Stenbergs debattinlägg kallat ”Bygg friska hus från början” i GP den 9 februari 2016:

”Lågenergihus med organiskt material längst ut i väggarna, riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador, när slagregn tränger in i väggarna” Det var en konstig formulering; som om det vore naturligt att slagregn tillåtes komma in i väggen. Det är precis just därför man måste använda ventilerad fasad. Men om det yttre fasadskiktet inte är tätt mot slagregn (även runt fönster och dörrar) måste naturligsvis nästa skikt, (vi kallar detta skikt ”windbarrier” i Scandinavian Homes) vara helt vattentätt. Skarven mellan gavelspets och vägg är riktigt riskutsatt i de fall man använder träfasad som inte är lika vattentät som putsad fasad på cementfiberskiva.

Direkt på Atlantkusten Amerika nästa, extremt väderutsatt läge

Direkt på Atlantkusten: Amerika nästa. Extremt väderutsatt läge. Hibernia 164 på 230m2 med sex sovrum

Efter 25 års byggande på västra Irland är vår erfarenhet att utegips och fiberduk är exempel på ”windbarrier” som inte fungerar i kombination med träfasad i slagregnsutsatta lägen. Anledningen är att man inte får det vattentätt, tänk hällregn samtidigt som det blåser 30m/s, vatten letar sig fram bakom fasaden och tränger in i minsta lilla springa. Den svenska typgodkända ”ute”-gipsen åldras och kan praktiskt taget disintegreras efter ett antal år. Det är en gåta för oss att en sådan undermålig produkt rekommenderas för utomhusbruk. När staten tar sig för att typgodkänna material har man ett tungt ansvar när problemen kommer.

För övrigt tycker jag det är flera konstigheter i denna fråga. Mina synpunkter kan synas motstridiga, men det kanske är en filosofisk fråga, hur mycket ”ansvar” ska stat och myndighet ta genom regelverk och tvingande lagar. Och hur mycket erfarenhet, ärlighet och ansvar ska man räkna med från yrkesmän (yrkeshen kanske man ska säga numera?)

Fixed windows and veranda door works in extreme locations with driving rain

Fixed windows and veranda door works in extreme locations with driving rain

a) Varför finns statens typgodkända metoder och CE märkning när man inte kan lita på dessa? Borde inte godkännande myndighet ta ansvar för sina rekommendationer? Myndigheter är minsann myndiga så att det räcker till när de ska bestämma över oss andra och hitta på regler.

b) Varför hoppar erfarna byggbolag och hustillverkare i galen tunna gång efter annan och använder oprövade metoder som varje praktiskt erfaren byggmästare känner på sig är tveksamma? Förutom enstegstätade fasader, plattor på mark med isolering på fel sida. Det finns fler exempel. Ett är ventilationsinstallationer med återinblanding av gammal luft. Detta var vanligt på 1990 talet har ibland lett till sjuka hussyndrom.

c) Arkitekter och desigers hittar på nya utföranden hela tiden. Kanske lite ansvar borde falla även på dessa? Dessa yrkesgrupper kanske borde skolas in lokalt innan de fick designa hus i klimat de inte känner till? Hus med tak utan takfot och överhängade skyddande tak, komplexa tak och väggar med en blanding av olika fasadmaterial ökar riskerna för vatteninträngning dramatiskt om huset ligger i ett utsatt klimat. Ett hus som fungerar utmärkt i Stockholm, där det i princip aldrig blåser och regnar, skulle ruttna bort på några få år på Irlands västkust. Detta gäller även, men i mindre omfattning, på den svenska västkusten.

Lars Pettersson, CEO, Scandinavian Homes High Performance Passive Houses, Lysekil, Sweden & , Galway, Ireland

Prisvärda villor till ett högt pris.

Är man det minsta intresserad av ämnet bygga, bygga nytt eller renovera hus är det omöjligt att undvika det tråkiga som händer just nu. Många människor som enbart försökt uppfylla drömmen om eget hus har hamnat mitt i en mardröm. För inte så länge sedan föll en dom i hovrätten som gav en hustillverkare rätt i en tvist med 34 stycken husägare. Tvisten handlade om vem som skall betala kalaset när husen möglar efter bara några år. Husen har alla byggts med enstegstätade fasader, puts direkt på isoleringen.

Omsorgsfull tätning runt fönster

Scanhomes fabrik

Detta är mycket olyckligt först och främst för de drabbade husägarna som står där med ett osäljbart hus som dessutom är hälsovådligt att bo i. Nu skall de utan ersättning bygga om sitt hus, det vill säga de som har den ekonomiska möjligheten. Husägarna har betalat ett minst sagt högt pris.

Även som hustillverkar är detta en olycklig situation. Vi som vet att vi tillverkar hus som kommer att hålla i hundra år, vi som vet att vi tillverkar energi-effektiva hus hamnar i en lång uppförsbacke där vi måste lägga mycket energi på att lugna oroliga konsumenter och kunder. För oss var det självklart att endast leverera ventilerade fasader – puts på skiva med luftspalt bakom. Aldrig enstegstätning, oavsett hur typgodgänd och accepterad metoden var. Nu sprids en mängd information runt i både bloggvärlden och den sk. verkliga världen.

Sacnhome house  ventilated plaster facade

Ventilerad putsfasad i regnigt klimat

Vad är sant och vad är ett ryckte och vad är helt felaktigt? Vårt syfte med den här bloggen är bland annat att försöka sprida information som är relevant för husägare, oavsett om de skall bygga nytt eller renovera. Genom att titta in på vår hemsida kan du få en mängd nyttig information. Tveka inte att höra av dig om du har några funderingar eller frågor.

Väderskydd under byggnation av småhus

Hur stort tält behövs för att täcka ett helt hus under buggnation? Kostnad? Vem betalar?

Hur stort tält behövs för att täcka ett helt hus under buggnation? Kostnad? Vem betalar?

Efter att ha byggt mer än 250 monteringsfärdiga trähus i extremt regniga och blåsiga Irland har Scandinavian Homes stor praktisk erfarenhet av att bygga under besvärliga förhållanden. Regn har aldrig stoppat en resning och tak med takpapp kommer på redan inom max 3 dagar. Genom att vi använder prefabricerade yttervägar med 145mm mineralull skyddat på insidan med vanlig gipsskiva har vi aldrig upplevt några problem med fukt i väggarna. OK, gipsskivan kan fläckvis bli blöt, särskilt nära toppen av väggen innan taket är på, men detta torkar under de kommande veckorna när taket är på (även under vintern i blöta Irland). På toppen av väggarna kan lite vatten samlas och rinna ner en bit på den invändiga gipsen men långsiktigt gör det inget alls, det torkar. Hammarbandet högst upp på väggen är fortsatt helt ventilerad ända tills takisoleringen är installerad cirka två månader senare, så det hinner alltid torka ut ordentligt. Vi har aldrig erfarit blöt isolering inne i väggen.

Jag måste tillägga att de 50 passivhus som Scandinavian homes har byggt sedan 2005, huvudsakligen i Irland, men även några i Sverige, har ytterligare ett eller två isoleringsskikt på insidan av den prefabricerade ytterväggen. Dessa skikt monteras efter stomresning efter att eventuell fukt härrörande från regn vid montaget har torkat ut. Genom att leverera relativt tunna väggar från husfabriken i Lysekil minimerar vi transporterna.I en artikel på websidan Bygga Hus den 9 oktober 2012 resonerar Marléne Eskilsson och några sakkunniga problematiken. Läs artikeln här: www.byggahus.se/artiklar/skydda-bygget-fran-ovader

Hammarbandet kan bli blött om det regnar vid resningen, men det gör inget eftersom det torkar upp utan problem om taket kommer på kvickt.

Hammarbandet kan bli blött om det regnar vid resningen, men det gör inget eftersom det torkar upp utan problem om taket kommer på kvickt.

I artikeln hävdas att hus byggs i alla väder trots risken att få in fukt i konstruktionen och därför ska du kräva väderskydd vid upphandlingen. Detta utan tanke på kostnads-konsekvenserna. Olle Åberg, fuktskyddsexpert på Boverket, hävdar att man inte bör montera prefabricerade hus när det regnar. Punkt. Om det ändå måste byggas ska huset skyddas mot regn, men att detta är väldigt svårt med nuvarande tillgänglig teknik. Ändå rekommenderar man att kunden skall kräva detta vid upphandlingen. Igen utan tanke på kostnaderna. Han erkänner att väderskydd kostar och att det kostar ännu mer med personal som står och väntar på att regnet skall sluta vid stomresning.

Man diskuterar att bygga ett ”tält” över hela huset under byggtiden och att detta kan kosta runt 80.000kr. Detta låter helt ansvarslöst. Hur mycket extrakostnader ska läggas på husbyggnad i Sverige? Skall endast miljonärer framledes ha råd att bygga hus? Inbillar sig någon att en kostnad på 80.000kr extra ska bäras av hustillverkaren? Denna kostnad plus marginal och MOMS kommer naturligtsvis att betalas av slutkunden.

I artikelns kommentarsfält dyker det upp lite vett och sans i kommentarerna:

Jacob Jonsson skriver: ”Väderskydd är förvisso bra och gör vissa moment betydligt enklare. – men det går bygga utmärkt utan väderskydd och det är tack och lov fortfarande tillåtit att göra så – hoppas aldrig att stoliga så kallade sakkunniga får lobba igenom någon lag.”

Anonym skriver: ”Finns det någon fakta över skador på hus byggda mellan -50-talet till nu som visar att det är regnvatten under byggtiden som är den stor boven?”

Robert Kooijman skriver: ”det går utmärkt att ha en öppen regelkonstruktion i regnväder – den är så öppen och ventilerat att fukten från regnen fläktas bort omedelbart”

Andra dagen och taket är nästan klart

Andra dagen och taket är nästan klart

Anonym skriver: ”Jag förstår verkligen inte hur en ”sakkunnig” kan lura folk på detta sätt att betala dyra pengar för något så onödigt som väderskydd. Vi började bygga vårt lösvirkeshus förra sommaren, och det regnade så gott som varje dag. Visst, virket var rejält blött, men det betyder ju inte att man får fukt_skador_. När taket är på plats ventileras ju all fukt bort. Se bara till att torra upp allt virke innan man plastar igen. Vi kopplade på golvvärmen provisoriskt under några få torra, kalla dagar och kom ner till 14% fuktighet i virket (virket var på 28% på vissa stället innan det blev tätt).”

Taket täcktt, huset är vädersäkrat efter 2-3 dagar. Nu gäller det att få dit takpannorna någorlunda snabbt.

Taket täckt, huset är vädersäkrat efter 2-3 dagar. Nu gäller det att få dit takpannorna någorlunda snabbt.

Entreprenör skriver: ”Ja vad ska man säga? Varför slänga ut såna stora pengar på nåt som ev. inte behövs överhuvudtaget, på ett prefabhus har man tak på inom en vecka i normalfall, om det är omständiga hus tex. tvåvåningar o mycket balkar o brytningar hit o dit så har man iallafall tak på inom två veckor, man monterar inte i ösregn och huvudsaken är att hammarbandet täcks så att inte vatten tränger ner i väggarna om de är isolerade o i vissa fall skivade på insidan. Tror inte stollen som gjort artikeln har varit ut ens när proffs bygger hus!!  Fråga mig jag VET!!”

Vid husbygge borde man kunna kräva lite erfarenhet, ärlighet och god vilja från alla inblandade. Övertro på staten och typgodkända metoder fungerar inte alltid.

Av Lars Pettersson

Enstegstätade fasader.

Riktigt vindutsatt läge i västra Irland kräver tät konstruktion men med ventilarad fasad.

Riktigt vindutsatt läge i västra Irland kräver tät konstruktion men med ventilarad fasad.

Sedan första huset byggdes 1991 har Scandinavian Homes uteslutande byggt fasader med ventilerad luftspalt. Detta gäller både träfasader och putsade fasader. I Sverige misstänklggörs idag putsfasader på trähus. Det är helt rätt när det gäller enstegstätade fasader, de leder ofelbart till problem förr eller senare. Men uppfattar allmänheten att välfungerande ventilerade putsfasader har funnits under lång tid?

Jag frågar mig varför praktiskt taget hela branschen, inklusive många av våra största typhustillverkare hoppat i en så galen tunna? Tänker man inte själva alls?

Silikatputs på ventilerad skiva håller i alla väder under lång tid.

Silikatputs på ventilerad skiva håller i alla väder under lång tid.

Vår erfarenhet efter att ha byggt mer än 250 hus på Irland är att ventilarad lätt-putsfasad faktiskt fungerar bättre än träfasad (ventilerad naturligtsvis) när starkt slagregn förekommer tämligen ofta.

Vanlig vertikal lockläkt fungerar inte bra vid vind på 30m/s samtidigt som det regnar kraftigt. Vattnet på väggen blåser uppåt och tränger in mellan råsponten och gavelns hammarband om man inte använder en horisontell bräda högst upp på samma sätt som man gjorde i Bohuslän på alla hus för 100 år sedan. Vi har utvecklat metoder för att klara detta. Vi lägger en sträng uretanfogmassa på gavelspetsens topp innan råsponten läggs på. Horisontell träpanel fungerar dock, den hindrar vattnet från att rinna uppåt. Vid vertikal panel använder vi den traditionella brädan ovanför panelen mot taket.

På webbsidan Bygga hus rapporterades den 18 januari 2013 följande:

http://www.byggahus.se/nyheter/ingen-ers%C3%A4ttning-f%C3%B6r-fuktskadade-hus

”1,2 miljoner kronor, så mycket blir de 34 husägarna skyldiga i rättegångskostnader efter att domen fallit i målet gällande enstegstätade putsfasader. Domen har nu fallit i det omtalade målet där 34 husägare stämt Myresjöhus för fuktskador uppkomna på grund av en byggmetod som numera inte är godkänd, så kallad enstegstätad putsfasad. Dock var den vid byggtillfället godkänd och det är denna uppgift som Göta Hovrätt valt att gå på när de fattat beslutet att Myresjöhus inte kan ställas ansvariga för bristfälligheterna i husen. Enligt domslutet har Myresjöhus utfört arbetet enligt den tidens fackmässiga standard, ett domslut som går stick i stäv med tingsrättens dom för drygt ett år sedan. Enligt domslutet har Myresjöhus utfört arbetet enligt den tidens fackmässiga standard”

Några kommentarer från läsare av artikeln på ”Byggahus” visar på god probleminsikt:

Signaturen Celsius skriver: ”Men alla som bor i hus i Sverige vet ju om problemen med fukt. Fläktar i krypgrunder, isolering, dränering, luftspalter, mögelstopp i taket, pumpar i källargolvet, takutsprång, hängrännor. Och så vidare. vi har 100 sätt att skydda oss. Vi har lärt oss mycket. De grundläggande riskerna är kända. Vi vet att fukt vandrar och inte får stängas in mot organiska material. Mot den bakgrunden: Hur i hela friden kan en sådan dum metod, med så uppenbara (även för en lekman som jag) risker, godkännas och användas?

Signaturen Kjell skriver: ” Hovrättens dom är nog korrekt efter konstens alla regler. Tyvärr är det reglerna som har havererat. Det är lagstiftaren som satt regler som gör husköpare helt oskyddade med tillverkarnas expriment i att bygga så billigt som möjligt. Staten bör ta ansvar för detta. Det är dom som godkänt en byggmetoden som ev. bara i teorin kan fungera men som i praktiken inte gör det. Och det är dom som gjort det möjligt för Gar-Bo att tvinga på oss en överprissatt försäkring som inte funkar.”

Signaturen Sulan skriver: ”@Kjell: nej, nej, nej. Staten ska inte stå för detta. Jag vill inte betala dessa misslyckade hus. Visst Myresjöhus borde ta sitt ansvar eftersom de uppfört undermåliga hus. MEN som konsument måste man läsa på en hel del inför en husaffär. Puts har man på tegelhus, inte trästommar! Vad är det för del på traditionell träpanel med luftspalt som bevisligen funkar utmärkt. Vill man experimentera med nymodigheter får man själv stå för fiolerna om experimentet misslyckas. MEN som sagt, jag hade helst sett att Myresjöhus hade stått för detta, OCH jag lider med de drabbade familjerna. En mycket dyrköpt läxa som kan kosta flera av dem år/decenier att återhämta sig ifrån. Husköpet är den enskilt viktigaste affären en privatperson gör och då ska man inte köpa grisen i säcken.”

Signaturen Oldboy skriver: ”Självklart måste ansvaret ligga på den som yrkesmässigt jobbar med byggeri. Husfirman väljer vilken metod man vill använda. Det gör man naturligtvis efter normal företagsekonomisk bedömning. Man gör en avvägning mellan risk/kvalitet och maximal vinst. Byggherren/kunden kan endast rösta med fötterna i ett ”företagsområde”, (dvs där kommunen valt att maximera sin vinst och minimera arbetsinsatsen genom att sälja ett landområde till ett företag, (istället för enstaka tomter till byggherrar), som bygger en ”bombmatta” med likadana hus), och välja att inte köpa något hus med t ex enstegstätad fasad. Eftersom det inte går att välja annan fasadlösning än den av byggföretaget utvalda. (Jag kan ha fel, detta är ett antagande jag gör efter att ha sett ett antal sådana områden, och då jag utifrån rubriken gissar att det är 34 bostadsägare med likadana fasader i ett ”företagsområde” som stämt byggföretaget.)”

Signaturen Micke skriver: ”Dom får skylla sig själva att dom köpt hus som inte klarar nederbörd.”

 

Av Lars Pettersson

Vill du ha ett hus med massor av problem?

Risk för problem med enstegstätad fasad, små taksprång och komplex husform.

Typgodkänd metod är mantrat som alla upprepar. Men vad hjälper det när problemen uppstår och du som husägare står där med problemen. Branchen och våra myndigheter har uppenbarligen tappat viktig kunskap om säkert byggande under de senaste decennierna. Information som tidigare gått i arv från generation till generation är borta.Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har varnat för enskikts tunnputsade fasader – en tidsbomb med skador ligger och tickar. Småsprickor släpper in fukt mot isoleringen och hela puts-sjok kan lossna. Eländiga materialblandingar av tunnputs, plåt och trä tillsammans med täta plastfärger underlättar för kondens och korrosion av plåt, rörelser, sprickor och senare röta i träet. Regniga höstar med slagregn och kalla vintrar med frostsprängning gör att alltsammans kan spricka isär och hela väggar måste göras om. Enligt Boverket finns någon form av fukt eller mögel i drygt en tredjedel av alla småhus enligt besiktningarna.

Utan ventilerad fasad tar man stora risker.

Utan ventilerad fasad tar man stora risker.

Under årens lopp har massor med typgodkända konstruktioner och metoder presenterats. Många har visat sig vara katastrofala och de har skapat många långsiktiga problem. Utan historisk kunskap kan man inte bygga hållbara hus för framtiden. Ett axplock:

  • Krav på överventilering av kallvindar med förhöjda fuktnivåer som följd har nyligen ändrats till rekommendationer för underventilering med okända framtida fuktproblem som följd.
  • Man har godkänt platta på mark med isoleringen ovanpå och täta skikt ovanpå      detta. Resultat: tusentals sjuka hus med mögel och fuktskador.
  • Täta plastfärger som utges att vara miljövänliga har används utan traditionell      grundoljning med ruttnade fasader och foder som följd. Fabriksgrundmålade      fasadbrädor som ruttnar.
  • Ventilationsanläggningar med återinblandning av smutsig frånuft användes under en lång tid innan man upptäckte att tilluftskanalerna kunde få bakterietillväxt med      hälsoproblem för innevånarna som följd. Ventilationsbranchens stora      ”välrenommerade” leverantörer sålde återinblanding av gammal smutsig avluft i tilluften för att spara energi så sent som på 1990-talet.
  • Okynnesanvändande av belagd plåt för fönsterbleck, våningsskiljande profiler och vindskivor har lett till fula lösningar som åldras snabbt och är riktigt dyrt och      besvärligt att byta ut när plastbeläggningen flagar av och plåten rostar. Alternativet linoljeimpregnerat trä har misskrediterats av branchen i åratal trots att detta är både billigare och mer hållbart. Användning av plåt i kombination med trä kan skapa rötproblem genom att kondensvatten från plåten tränger in i närliggande trä. Flagande plåt har alla sett, takplåt, vindskivor och fönsterbleck. Ett överdrivet användande av  plåtbleck som faktiskt har en mycket kortare livsängd än korrekt ytbehandlat trä är fortfarande vanligt. Se alla rostiga fönsterbleck på hus byggda på 1960 och 1970 talen. Samtidigt finns det hundratusentals träfasader av mycket äldre datum som blir som nya efter rengöring och målning med naturliga diffusionsöppna färger.
  • Allsköns täta plastmattor i våtrum drypande av giftiga mjukgörare och mögel i en      ohälsosam häxblandning. Badrum med olika slags plastmattor och tapeter som      luktar plast och fukt. Kraven på tätskikt i badrum är ofta konterproduktiva när det egentliga problemet ofta är otillräcklig ventilation av dessa rum.
  • Användande av komplexa material, plaster, lim och moderna plastfärger ger ofta höga halter av gifter i inomhusmiljön..
  • Typgodkänd utegips som ruttnar och disintegreras bakom träfasader som alltid släpper igenom lite vatten om den är utsatt för slagregn. Papperet på gipsen      svartnar och delamineras från gipsen och hål kan skapas, särkilt nära gipsskarvar. Sedan kan vatten tränga rakt in i väggens isolering.
  • Frånvaro av balanserad ventilation i kombination med husägares ansträngningar att  spara energi genom tätning av hus och igensättning av ventiler har skapat många problem i nyare hus.
  • Mode- och trendkänsliga arkitekter ritar hus utan riktig takfot. Övre delen av      ytterväggen blir utan skydd och övre delen av fönstren åldras onödigt snabbt. I kombination med enstegstätade putsfasader är det bäddat för katastrof!
Fasad utan ventilation efter några år. Foto: Anders Jansson, SP

Fasad utan ventilation efter några år. Foto: Anders Jansson, SP

Mögel inte det enda problemet med många nybyggda hus. Funkishus med enskiktsputsade fasader får fuktinträngning, husen som ser gamla och trötta ut redan efter några år. Men vem betalar för skadorna?  Byggföretaget eller byggfelsförsäkringen eller du? Skadorna måste vara väsentliga för att byggfelsförsäkringen skall träda in. Men det är inte helt lätt att få ut pengar. Enligt villkoren utgår bara ersättning om det är fråga om en väsentlig skada. Självrisken är på drygt 20 000 kronor.

Hälsningar Lars Pettersson