Vill du ha ett hus med massor av problem?

Risk för problem med enstegstätad fasad, små taksprång och komplex husform.

Typgodkänd metod är mantrat som alla upprepar. Men vad hjälper det när problemen uppstår och du som husägare står där med problemen. Branchen och våra myndigheter har uppenbarligen tappat viktig kunskap om säkert byggande under de senaste decennierna. Information som tidigare gått i arv från generation till generation är borta.Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har varnat för enskikts tunnputsade fasader – en tidsbomb med skador ligger och tickar. Småsprickor släpper in fukt mot isoleringen och hela puts-sjok kan lossna. Eländiga materialblandingar av tunnputs, plåt och trä tillsammans med täta plastfärger underlättar för kondens och korrosion av plåt, rörelser, sprickor och senare röta i träet. Regniga höstar med slagregn och kalla vintrar med frostsprängning gör att alltsammans kan spricka isär och hela väggar måste göras om. Enligt Boverket finns någon form av fukt eller mögel i drygt en tredjedel av alla småhus enligt besiktningarna.

Utan ventilerad fasad tar man stora risker.

Utan ventilerad fasad tar man stora risker.

Under årens lopp har massor med typgodkända konstruktioner och metoder presenterats. Många har visat sig vara katastrofala och de har skapat många långsiktiga problem. Utan historisk kunskap kan man inte bygga hållbara hus för framtiden. Ett axplock:

  • Krav på överventilering av kallvindar med förhöjda fuktnivåer som följd har nyligen ändrats till rekommendationer för underventilering med okända framtida fuktproblem som följd.
  • Man har godkänt platta på mark med isoleringen ovanpå och täta skikt ovanpå      detta. Resultat: tusentals sjuka hus med mögel och fuktskador.
  • Täta plastfärger som utges att vara miljövänliga har används utan traditionell      grundoljning med ruttnade fasader och foder som följd. Fabriksgrundmålade      fasadbrädor som ruttnar.
  • Ventilationsanläggningar med återinblandning av smutsig frånuft användes under en lång tid innan man upptäckte att tilluftskanalerna kunde få bakterietillväxt med      hälsoproblem för innevånarna som följd. Ventilationsbranchens stora      ”välrenommerade” leverantörer sålde återinblanding av gammal smutsig avluft i tilluften för att spara energi så sent som på 1990-talet.
  • Okynnesanvändande av belagd plåt för fönsterbleck, våningsskiljande profiler och vindskivor har lett till fula lösningar som åldras snabbt och är riktigt dyrt och      besvärligt att byta ut när plastbeläggningen flagar av och plåten rostar. Alternativet linoljeimpregnerat trä har misskrediterats av branchen i åratal trots att detta är både billigare och mer hållbart. Användning av plåt i kombination med trä kan skapa rötproblem genom att kondensvatten från plåten tränger in i närliggande trä. Flagande plåt har alla sett, takplåt, vindskivor och fönsterbleck. Ett överdrivet användande av  plåtbleck som faktiskt har en mycket kortare livsängd än korrekt ytbehandlat trä är fortfarande vanligt. Se alla rostiga fönsterbleck på hus byggda på 1960 och 1970 talen. Samtidigt finns det hundratusentals träfasader av mycket äldre datum som blir som nya efter rengöring och målning med naturliga diffusionsöppna färger.
  • Allsköns täta plastmattor i våtrum drypande av giftiga mjukgörare och mögel i en      ohälsosam häxblandning. Badrum med olika slags plastmattor och tapeter som      luktar plast och fukt. Kraven på tätskikt i badrum är ofta konterproduktiva när det egentliga problemet ofta är otillräcklig ventilation av dessa rum.
  • Användande av komplexa material, plaster, lim och moderna plastfärger ger ofta höga halter av gifter i inomhusmiljön..
  • Typgodkänd utegips som ruttnar och disintegreras bakom träfasader som alltid släpper igenom lite vatten om den är utsatt för slagregn. Papperet på gipsen      svartnar och delamineras från gipsen och hål kan skapas, särkilt nära gipsskarvar. Sedan kan vatten tränga rakt in i väggens isolering.
  • Frånvaro av balanserad ventilation i kombination med husägares ansträngningar att  spara energi genom tätning av hus och igensättning av ventiler har skapat många problem i nyare hus.
  • Mode- och trendkänsliga arkitekter ritar hus utan riktig takfot. Övre delen av      ytterväggen blir utan skydd och övre delen av fönstren åldras onödigt snabbt. I kombination med enstegstätade putsfasader är det bäddat för katastrof!
Fasad utan ventilation efter några år. Foto: Anders Jansson, SP

Fasad utan ventilation efter några år. Foto: Anders Jansson, SP

Mögel inte det enda problemet med många nybyggda hus. Funkishus med enskiktsputsade fasader får fuktinträngning, husen som ser gamla och trötta ut redan efter några år. Men vem betalar för skadorna?  Byggföretaget eller byggfelsförsäkringen eller du? Skadorna måste vara väsentliga för att byggfelsförsäkringen skall träda in. Men det är inte helt lätt att få ut pengar. Enligt villkoren utgår bara ersättning om det är fråga om en väsentlig skada. Självrisken är på drygt 20 000 kronor.

Hälsningar Lars Pettersson

En reaktion på “Vill du ha ett hus med massor av problem?

  1. diana

    Det där med vindar verkar jätteknepigt..
    Vi har ett sekelskifteshus som renoverades på 70 talet,då la dom på asfaboard ovanpå den gamla liggande träpanelen som dom då målade med plastfärg och la locklist på så det skulle se ut som en riktigt fasad..

    På gavlarna så var det ursprunglig liggande panel,1 lager asfaboard och 1 lager stående panel,visserligen hade dom typ nå gallerventiler där kattvindsfönstrena hade varit och i nockarna så hade det setat trekantiga fönster..

    Nu har vi rivit bort nästan all asfaboard och ett nockfönster har vi gjort och kattvindarna får tillbaka sina fönster,men efter tex en diskussion med nån chalmersutbildad gammal räv så undrar man ju,för han menar att det inte går att ha en bra vind av sig självt utan man måste tillföra nåt för att det ska funka..

    Han menade i princip att det var en ”riskkonstruktion” precis som våran torpargrund.

    Så vad är det optimala för en vind egentligen?
    blir det kondens o sånt nu när vi ska sätta tillbaka fönster i de hål det varit fönster tex när dagsljus kan komma in där?

    Man försöker ju lita på huset,det har ju stått 100 år..
    Imponerande nog har vi faktist dom gamla takplankorna kvar,man var nästan säker på att det lär va råspont enl hur tak byggs idag,visst lite lappat är det men över 90% är original..

    Jag vill se dagens äckelhus om 100 år..

    Önskar att dårarna på 70talet hade vetat bättre än att tex i vårat hus,kasta ut vedspisarna,sätta upp en massa gips,stoppa gullfiber i vissa väggar,byta ut fina flaggfönster mot ”70 tals”,sätta in plast mattor,tilläggsisolera och det värsta av allt.rappa granitsulan som sen innan var kalkbrukad med betong/cement så vattnet krupit in i syllen och sabbat en hel del.Det bra var att dom iallafall hade sparat dom gamla fönstrena i vebon,så vi kan sysselsätta oss med att göra karmar,inte råd att få dom gjorda.

    Vi har bara haft huset i ett halvår,har inte ens hunnit kasta ut allt jävla skit som bars in här,och fasaden är ett helt kapitel för sig.

    Sen kan man fråga sig också varför hantverk ska vara så jävla dyrt,det är billigare att få folk o göra saker på modernt vis,eftersom behöver man ha nåt gjort på ett gammalt hus så kan dom flesta byggare inte ett skit.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *